0

Juldagen och fram till nu

Mellandagarna användes till att äta middagar med vänner och grannar. Det spelades spel och hängdes framför serier och annat. 

Nyårsaftonen firade vi med Tommy och Agneta och en massa god mat!
(null)
Jag har haft en ovanligt trött period här på nya året, inte det där vanliga vinter och mörker trötta, utan jag är helt slut. Trött in i själen liksom, det går inte att uppbringa någon energi alls. Till råga på allt så har den tuffaste tiden på året jobbmässigt kört igång också, jag jobbar en del övertid och det tar ut sin rätt också!
MEN, jag sitter nu på gamla Karolinska och tar en morgonfika, ett öde Karolinska, det finns knappt en kotte här, det känns märkligt. Nu i februari lägger allt ned här. 
I den här cafeterian brukar det vara knökfullt!
(null)
Jag skall strax träffa en sjuksköterska och göra en kortisolbelastning för att se om jag har fått en släng av Addison eller inte. Om det skulle vara så att det är Addison, så kanske det kan förklara min trötthet. Det kan ju faktiskt vara så att man blir äldre och tröttare....
Men det kan ju inte vara klokt om det skall vara så hör och att man iså fall bara skall acceptera situationen!?

Maja har sedan hon fick beskedet om sannolik diabetes börjat acceptera faktum och är otroligt duktig på att ta prover och lära sig om hur man skall äta som diabetiker. 
Hon försämras långsamt, eller rättare sagt hennes insulinproducerande celler attackeras mer och mer av de stygga antikropparna för var dag som går. Vi ökar hennes insulinnivåer varje vecka och sedan någon vecka tillbaka så tar hon en spruta på kvällen också. 

Kommentera här: